På fall
Började dagen med att dammsuga hela huset. Inte bra för fogarna, men damm är inte heller bra...
Efter det kom jag på att jag skulle åka till Kungens Kurva för att gå på Ikea, Rusta (!!) och Jysk och uträtta små ärenden.
Efter en timmes vankande inne på Ikea åkte jag till Rusta. Hade sett en snygg matta för 99 kr i annons. (Ja så snygg den kan vara för det priset).
På väg från parkeringen vet jag inte vad som hände, helt plötsligt FLYGER jag framåt och ramlar. Det finns liksom ingen snö att skylla på heller... hm! Pinsamt värre. Sakerna jag har i handen flyger låååångt bort de också, bla. mobiltelefonen som jag har pågående samtal i.
Min första tanke är "Hur f * n ska jag komma upp". Man är inte direkt smidig just nu.
Den andra tanken är "Jag MÅSTE kliva upp NU". En kille kommer springande och jag har nog aldrig klivit upp så fort även fast jag hade skitont i knän och händer.
Så jäkla pinsamt.
Efteråt går jag tillbaks till bilen och tårarna forsar ner. Behöver man tillägga att man är känsligare när man väntar barn??!?
Efter några minuter torkar jag tårarna och stapplar in och köper min matta. Nöjd!
Träffade även Monkan utanför och vi bestämde att vi skulle åka ut till dem i helgen. Det ska bli kul. Har inte setts sen nyår.
Innan hemfärden plockade jag upp gardintyg på Jysk. Så nu väntar de på att få komma upp.
Jag åkte till Flemingsberg och hämtade Lena som kom med tåget från Uppsala. Det var inte igår vi sågs direkt och det var roligt att se henne så pigg.
Vi åkte till lokal pizzeria för lunch och sen hem för lite te och skvaller :)
Efter middagen idag tog jag ett varmt bad. Kroppen behövde det. Själen mår heller inte så dåligt av att ligga i blöt.
Nu ska jag strax lägga mig och hoppas att mina förverkar släpper snart. Inte skönt!
Efter det kom jag på att jag skulle åka till Kungens Kurva för att gå på Ikea, Rusta (!!) och Jysk och uträtta små ärenden.
Efter en timmes vankande inne på Ikea åkte jag till Rusta. Hade sett en snygg matta för 99 kr i annons. (Ja så snygg den kan vara för det priset).
På väg från parkeringen vet jag inte vad som hände, helt plötsligt FLYGER jag framåt och ramlar. Det finns liksom ingen snö att skylla på heller... hm! Pinsamt värre. Sakerna jag har i handen flyger låååångt bort de också, bla. mobiltelefonen som jag har pågående samtal i.
Min första tanke är "Hur f * n ska jag komma upp". Man är inte direkt smidig just nu.
Den andra tanken är "Jag MÅSTE kliva upp NU". En kille kommer springande och jag har nog aldrig klivit upp så fort även fast jag hade skitont i knän och händer.
Så jäkla pinsamt.
Efteråt går jag tillbaks till bilen och tårarna forsar ner. Behöver man tillägga att man är känsligare när man väntar barn??!?
Efter några minuter torkar jag tårarna och stapplar in och köper min matta. Nöjd!
Träffade även Monkan utanför och vi bestämde att vi skulle åka ut till dem i helgen. Det ska bli kul. Har inte setts sen nyår.
Innan hemfärden plockade jag upp gardintyg på Jysk. Så nu väntar de på att få komma upp.
Jag åkte till Flemingsberg och hämtade Lena som kom med tåget från Uppsala. Det var inte igår vi sågs direkt och det var roligt att se henne så pigg.
Vi åkte till lokal pizzeria för lunch och sen hem för lite te och skvaller :)
Efter middagen idag tog jag ett varmt bad. Kroppen behövde det. Själen mår heller inte så dåligt av att ligga i blöt.
Nu ska jag strax lägga mig och hoppas att mina förverkar släpper snart. Inte skönt!
Kommentarer
Postat av: Jonathan
Förverkar eller förvärkar...
Puss hjärtat
Postat av: Maria
Ja ja, stavfel...
Trackback